Heliga gravens av Jerusalem riddarorden
|
|
Heliga gravens riddarorden har enligt traditionen grundats av Godfrey de Bouillon. Orden fick förmodligen sitt ursprung genom ordinationen av riddare som färdades på 1100-talet med korstågen för att försvara det latinska kungadömet i Jerusalem. Ordens grundvärderingar utgörs av det arv efter korsfararriddarna som upptogs som lekmannamedlemmar bland Heliga gravens ordinarie kaniker. Riddarorden framträdde i området där den uppstod som representant för de tidstypiska kristna adelsdygderna. Orden fick sin inspiration av de ideal som St. Bernard skriver om i De laude novae militae så att bindningen till korsfararandan och -tanken var stark och lojal.
Typiskt för medlemskapet i orden var att det var endast möjligt att upptas som medlem i orden på ort och ställe, d.v.s. vid Kristi grav i Jerusalem. Dessutom måste medlemmen vara en riddare som godkänts av påven och makthavare.
15. I början av 1400-talet tog påven den alltmer komplicerade organisationen i sitt grepp och beviljade den entydigt riddarordensstatus. Han beviljade custos för franciskanerorden i det Heliga landet rätten att skapa samfundet ”Heliga gravens riddare”.
Nygrundande av riddarorden
År 1847 återgrundade påven Pius IX det latinska patriarkatet av Jerusalem och omorganiserade Heliga gravens av Jerusalem riddarorden. Den nye patriarken blev stormästare för orden. Ordens nya ställning inom kyrkan öppnade möjligheten att i patriarkens namn investera nya medlemmar också utanför Jerusalem.
År 1888 godkände påven Leo XIII initiativet att också damer kunde investeras.
År 1907 gjorde påven Pius X patriarken till storprior, medan stomästerskapet övergick till påveämbetet. Drygt 20 år senare, år 1928 återinsattes patriarken som storprior.
År 1940 utfärdade påven Pius XII en ny ordensregel för den Heliga gravens riddarorden och installerade en kardinal som beskyddare av orden. År 1949 ändrades organisationen och beskyddarkardinalen blev stormästare och patriarken återigen storprior.
År 1977 utfärdade påven Paulus VI en ny, uppdaterad ordensregel, som med smärre justeringar ligger som grund för den nuvarande verksamheter.
Riddarorden i Finland
Den första finländska Heliga gravens riddare: Carl Johan Dahlström (1876-1935) fick Heliga gravens riddarordens kommendörstecken med stjärna (KC*HS) av påve Pius XI i Rom år 1934 - för 90 år sedan.
Finlands Delegation: 1.2.1970 utfärdar stormästare Eugene kardinal Tisserant ett dekret som inrättar en Finlands delegation under Gran Magisterium.
Finlands Ståthållarskap: 21.9.1998 inrättar stormästare Carlo kardinal Furno Finlands Ståthållarskap.
Riddarorden har varit aktiv i Finland i över 54 år. Den 21.9.2024 börjar Ståthållarskapets 27 verksamhetsår.
Juridisk beskrivning av orden
Den Heliga gravens riddarorden är ett samfund för troende kristna. Riddarorden har grundats i full efterlevnad med den kanoniska lagen och den Helige Fadern har gett orden ett särskilt uppdrag: att stöda Kyrkan i det Heliga Landet. Dessutom ska orden förstärka medlemmarnas kristna liv. Regelverket som styr den Heliga gravens riddarorden består av de sedvanliga bestämmelserna i Kyrkans kanoniska lag, andra bestämmelser som utfördas av den kyrkliga auktoriteten samt ordens stadga.
Den Heliga gravens Riddarorden är enligt den kanoniska lagen en juridisk person. Detta har befästs i det apostoliska brevet av påven Pius XII (14.9.1949) och det apostoliska brevet av påven Johannes XXIII (8.12.1962). Påven Johannes Paulus II har i sin bulla 1.2.1996 också stadfäst att riddarorden har status som juridisk person inom Vatikanstaten.
Riddarorden som kristen lekmannagemenskap
Juridiskt sett är den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden en kristen lekmannagemenskap som också har prästmedlemmar. Eller ytterligare: Den är ett samfund inom Kyrkan, ett samfund med troende kristna (både lekmän och präster). Den utgör ett samfund av kristna ”som förenats med Kristus i dopet och som utgör Guds folk. Då de blivit delaktiga i Kristi prästerliga, profetiska och kungliga tjänst på ett för envar kännetecknande sätt, har de kallats att utöva Kristi mission, vilken Han givit i uppdrag åt Kyrkan på jorden åt envar på det mest lämpliga sätt.”
Riddarorden har alla de ordinära egenskaper som gäller troendesamfund enligt allmänna kyrkliga normer och Kyrkans kanoniska rätt. Å andra sidan ger den Heliga gravens riddarordens historia, organisation och spiritualitet den en särskild och unik karaktär.
I den Andra Vatikankonciliets dokument, särskilt i dekretet Apostolicam actuositatem som gäller lekmannaapostolatet, framhävs vikten av lekmannasamfunden come verkar inom Kyrkan och deras apostolat. Ett citat: ”Så länge relationerna till Kyrkans auktortet bibehålls, har lekmännen rätt att grunda och leda samfund och att ingå i sådana som finns.”
Påven Johannes Paulus II:s apostoliska uppmaning Christifideles laici specificerar de kyrkliga kriterier som definierar lekmannasamfund.
Det viktigaste varje kristen persons kallelse till helighet. Därför ska lekmannasamfunden utgöra instrument som leder samfundets medlemmar till helighet.
Det är en plikt att ge uttryck för den katolska tron. För att detta ska vara möjligt, måste alla lekmannasamfund utgöra ett forum som förkunnar tron och kyrkans hela lära.
Samfunden ska utgöra ett vittnesbörd för stark och sann gemenskap med påven och den lokala biskopen. Detta vittnesbörd framkommer i form av lojal beredskap att godkänna deras doktriner och pastorala initiativ.
Anpassning och deltagande i Kyrkans apostoliska målsättningar För att dessa mål ska uppnås av lekmannasamfunden, bör samfunden verka med samma iver som missionärerna. Detta förbättrar samfundens slagkraft då de deltar i återevangeliseringsarbetet.
Samfunden sak förbinda sig till att vara närvarande i samhället där de enligt Kyrkans sociallära ska betjäna individens människovärde.
Riddarorden som internationellt offentligt samfund för kristna troende
Den Heliga Stolen har grundad Heliga gravens av Jerusalem riddarorden och den Heliga Fadern har gett orden ett särskilt uppdrag. Således är orden ett offentligt troendesamfund enlig kanonisk rätt (kanon 312, stycke 1).
Endast den Heliga Stolen kan grunda universella och internationella kristna troendesamfund. Heliga gravens av Jerusalem riddarorden är ett kristet, internationellt, offentligt trossamfund, emedan dess medlemskår sträcker sig över lands- och stiftsgränser och dess stiftelseurkund godkänts och publicerats av den Heliga Stolen.
Typiskt för medlemskapet i orden var att det var endast möjligt att upptas som medlem i orden på ort och ställe, d.v.s. vid Kristi grav i Jerusalem. Dessutom måste medlemmen vara en riddare som godkänts av påven och makthavare.
15. I början av 1400-talet tog påven den alltmer komplicerade organisationen i sitt grepp och beviljade den entydigt riddarordensstatus. Han beviljade custos för franciskanerorden i det Heliga landet rätten att skapa samfundet ”Heliga gravens riddare”.
Nygrundande av riddarorden
År 1847 återgrundade påven Pius IX det latinska patriarkatet av Jerusalem och omorganiserade Heliga gravens av Jerusalem riddarorden. Den nye patriarken blev stormästare för orden. Ordens nya ställning inom kyrkan öppnade möjligheten att i patriarkens namn investera nya medlemmar också utanför Jerusalem.
År 1888 godkände påven Leo XIII initiativet att också damer kunde investeras.
År 1907 gjorde påven Pius X patriarken till storprior, medan stomästerskapet övergick till påveämbetet. Drygt 20 år senare, år 1928 återinsattes patriarken som storprior.
År 1940 utfärdade påven Pius XII en ny ordensregel för den Heliga gravens riddarorden och installerade en kardinal som beskyddare av orden. År 1949 ändrades organisationen och beskyddarkardinalen blev stormästare och patriarken återigen storprior.
År 1977 utfärdade påven Paulus VI en ny, uppdaterad ordensregel, som med smärre justeringar ligger som grund för den nuvarande verksamheter.
Riddarorden i Finland
Den första finländska Heliga gravens riddare: Carl Johan Dahlström (1876-1935) fick Heliga gravens riddarordens kommendörstecken med stjärna (KC*HS) av påve Pius XI i Rom år 1934 - för 90 år sedan.
Finlands Delegation: 1.2.1970 utfärdar stormästare Eugene kardinal Tisserant ett dekret som inrättar en Finlands delegation under Gran Magisterium.
Finlands Ståthållarskap: 21.9.1998 inrättar stormästare Carlo kardinal Furno Finlands Ståthållarskap.
Riddarorden har varit aktiv i Finland i över 54 år. Den 21.9.2024 börjar Ståthållarskapets 27 verksamhetsår.
Juridisk beskrivning av orden
Den Heliga gravens riddarorden är ett samfund för troende kristna. Riddarorden har grundats i full efterlevnad med den kanoniska lagen och den Helige Fadern har gett orden ett särskilt uppdrag: att stöda Kyrkan i det Heliga Landet. Dessutom ska orden förstärka medlemmarnas kristna liv. Regelverket som styr den Heliga gravens riddarorden består av de sedvanliga bestämmelserna i Kyrkans kanoniska lag, andra bestämmelser som utfördas av den kyrkliga auktoriteten samt ordens stadga.
Den Heliga gravens Riddarorden är enligt den kanoniska lagen en juridisk person. Detta har befästs i det apostoliska brevet av påven Pius XII (14.9.1949) och det apostoliska brevet av påven Johannes XXIII (8.12.1962). Påven Johannes Paulus II har i sin bulla 1.2.1996 också stadfäst att riddarorden har status som juridisk person inom Vatikanstaten.
Riddarorden som kristen lekmannagemenskap
Juridiskt sett är den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden en kristen lekmannagemenskap som också har prästmedlemmar. Eller ytterligare: Den är ett samfund inom Kyrkan, ett samfund med troende kristna (både lekmän och präster). Den utgör ett samfund av kristna ”som förenats med Kristus i dopet och som utgör Guds folk. Då de blivit delaktiga i Kristi prästerliga, profetiska och kungliga tjänst på ett för envar kännetecknande sätt, har de kallats att utöva Kristi mission, vilken Han givit i uppdrag åt Kyrkan på jorden åt envar på det mest lämpliga sätt.”
Riddarorden har alla de ordinära egenskaper som gäller troendesamfund enligt allmänna kyrkliga normer och Kyrkans kanoniska rätt. Å andra sidan ger den Heliga gravens riddarordens historia, organisation och spiritualitet den en särskild och unik karaktär.
I den Andra Vatikankonciliets dokument, särskilt i dekretet Apostolicam actuositatem som gäller lekmannaapostolatet, framhävs vikten av lekmannasamfunden come verkar inom Kyrkan och deras apostolat. Ett citat: ”Så länge relationerna till Kyrkans auktortet bibehålls, har lekmännen rätt att grunda och leda samfund och att ingå i sådana som finns.”
Påven Johannes Paulus II:s apostoliska uppmaning Christifideles laici specificerar de kyrkliga kriterier som definierar lekmannasamfund.
Det viktigaste varje kristen persons kallelse till helighet. Därför ska lekmannasamfunden utgöra instrument som leder samfundets medlemmar till helighet.
Det är en plikt att ge uttryck för den katolska tron. För att detta ska vara möjligt, måste alla lekmannasamfund utgöra ett forum som förkunnar tron och kyrkans hela lära.
Samfunden ska utgöra ett vittnesbörd för stark och sann gemenskap med påven och den lokala biskopen. Detta vittnesbörd framkommer i form av lojal beredskap att godkänna deras doktriner och pastorala initiativ.
Anpassning och deltagande i Kyrkans apostoliska målsättningar För att dessa mål ska uppnås av lekmannasamfunden, bör samfunden verka med samma iver som missionärerna. Detta förbättrar samfundens slagkraft då de deltar i återevangeliseringsarbetet.
Samfunden sak förbinda sig till att vara närvarande i samhället där de enligt Kyrkans sociallära ska betjäna individens människovärde.
Riddarorden som internationellt offentligt samfund för kristna troende
Den Heliga Stolen har grundad Heliga gravens av Jerusalem riddarorden och den Heliga Fadern har gett orden ett särskilt uppdrag. Således är orden ett offentligt troendesamfund enlig kanonisk rätt (kanon 312, stycke 1).
Endast den Heliga Stolen kan grunda universella och internationella kristna troendesamfund. Heliga gravens av Jerusalem riddarorden är ett kristet, internationellt, offentligt trossamfund, emedan dess medlemskår sträcker sig över lands- och stiftsgränser och dess stiftelseurkund godkänts och publicerats av den Heliga Stolen.
